Tänk om skogens egen ljudbild kunde berätta hur den mår. Det är hypotesen Skogspulsen ska bevisa, tillsammans med skogsägaren.
Så ser en barkborreskog ut. När ögat upptäcker den är träden ofta redan döda, men skogen lät annorlunda långt innan dess.
Skadan fanns där hela tiden. Den hördes, men ingen lyssnade. Det är den tystnaden Skogspulsen vill fånga.
Sedan torrsommaren 2018 har granbarkborren dödat omkring 27 miljoner kubikmeter gran i Sverige. Enbart rekordåret 2020 motsvarade ett virkesvärde på cirka 3,5 miljarder kronor. När barren färgas bruna är det redan kört.
Samtidigt missar många familjeskogsbruk de natur- och kulturmiljöstöd de har rätt till, eftersom dokumentationen kräver artkunskap som få sitter på.
Skogsägaren fångar skogens ljudbild med mobilen, tätare under barkborrens svärmningstid på våren och försommaren. På utvalda träd kompletterar en liten klämmikrofon som fångar ljuden under barken. En AI tolkar och svarar på två frågor.
Mobilen fångar skogens ljudbild över tid. En klämmikrofon på stammen fångar ljuden närmare källan.
Förändras ljudbilden jämfört med tidigare? Är skogen biologiskt rik?
En tidig signal att titta närmare. Och en enklare väg till natur- och kulturmiljövård.
Skogspulsen pekar ut var i skogen en naturvårdsåtgärd är värd att göra, och förenklar vägen till Nokås, Skogsstyrelsens stöd som ersätter 70 procent av kostnaden för en utförd åtgärd, upp till 13 000 kronor per hektar. Många missar stödet helt enkelt för att de inte vet var insatsen gör mest nytta.
Försäkringsbolag betalar för riskdata. Banker för värderingsdata. ESG-marknaden för biodiversitetsdata. Samma lyssnande, flera kunder.
Barkborren ger ifrån sig ljud när den gnager och kommunicerar under barken. Fraunhofer-institutet i Tyskland mätte 168 ljudhändelser per minut i ett angripet träd, mot 2,6 i ett friskt. Forskningen finns. Det som saknas är vägen ut till den enskilda skogsägaren.
Internationellt växer finansieringen snabbt. Earth Species Project tog in 17 miljoner dollar 2024, och Bezos Earth Fund satsar på bioakustik via bland annat Cornell. Affärsmotorn här hemma är Skogsstyrelsens befintliga bidragssystem.
Skogsstyrelsens satellitkarta är gratis men grov och visar skadan först när den redan syns från rymden. Satellit och drönare är byggda för stora skogsbolag. SLU-nära EcoVibes använder bioakustik men säljer till företag med egen hårdvara. Ingen når den enskilda ägaren med skogens eget ljud, en låg månadskostnad och hjälp hela vägen till åtgärd. Det är luckan vi vill fylla.
Affärsmodellen i nio rutor, värdet i mitten.
Skogsägare som får betalt för naturvård sköter skogen längre. Färre barkborreangrepp ger mindre kalavverkning. Effekten går att mäta.
Målet är 50 skogsägare i Östra Vätterbranterna, på hemmaplan och gärna i dialog med forskningen vid SLU. Piloten ska svara på en sak: kan skogens ljudbild ge ägaren en tidig och pålitlig signal. En ärlig fråga, mätbart testad.